tisdag 30 augusti 2011

En boss som gjort tre pass i dag.

Sedan i söndags har jag officiellt varit ansvarig för spinningen på KAUIF, och det har redan varit mycket meck. Fast det är kul, inte så ofta jag får tillfälle att ta ansvar för saker annars.

Klarade i dag ett av målen jag satt upp. Simma 1 kilometer sub 30 min. Vilket jag i dag gjorde på 29.30 min. Förutom simning var mina mål: 10 reps med 25 kg i hantelpress vilket jag är nära nu då jag satt 2 * 6 med 25 kg. Skulle även ta plankan i fem minuter. Det har jag inte tränat alls.

Uppdaterade mål:
Hantelpress 10 reps med 25 kg.
Simma 1 km sub 25 min
Plankan 5 min

Ur ett träningsperspektiv har det varit en bra dag. Började med ben och axlar på gymmet. Simmade sedan 40 längder. Drog hem och åt lite, sedan körde jag spinning i 70 min - tränade på mitt nya, lite längre pass.


- Posted using BlogPress from my iPad

fredag 26 augusti 2011

Hantelpressa mig där du minst anar det!

Jag körde hantelpress med 25:or i dag! Två stycken sexor gjorde jag. Försökte på en tredje, men det blev bara två reps då. Hur som helst så känns det väldigt häftigt att klara 25:or nu.

Av någon anledning så har jag alltid sett 25 kiloshantlarna som gränsen för vem som är stark och vem som inte är det. Så nu kanske jag är det. Nu kanske jag är stark och det känns ballt. Min självbild är typ så här nu:

Som om inte detta vore nog vad gäller oerhört goda nyheter så har även Mårten Klingberg börjat blogga igen! HURRA!
http://www.runnersworld.se/blogs/klingberg/rak-backhand-borg.htm

söndag 21 augusti 2011

Livet efter Prinsens Minne

Här sitter jag på NE terminalen och bloggar från min telefon. Är på väg hem till Karlstad men har några timmar kvar i Göteborg innan bussen går.

Har fortfarande inte fattat att det gick så bra som det gjorde - 42.02 på 10 km - även fast jag faktiskt höll mig till planen - sluta spring om det gör ont, men det gjorde inte ont så jag slutade inte.

Det är nästan så att jag ångrar att jag inte sprang de 21 kilometrarna istället för de tio. Samtidigt är det ju stor skillnad på de distanserna och skadan hade säker gjort sig påmind under de kommande elva.

I dag är det lite svårt att avgöra hur benen mår då jag har en träningsvärk från helvetet. Men märkligt nog känns det nästan som att loppet hade en läkande effekt. Det som tidigare gjort ont i vaden kan jag inte känna nu, kanske dolt under träningsvärken. Fotleden som värkte och knakade är också bättre, även om den inte är helt 100.

Tyvärr har dock en känning i högerknä uppstått. Förhoppningsvis är det något som är borta om några dagar men det är ju svårt att säga. Det rör sig inte om någon katastrofsmärta dock.

Planen för framtiden är nu att endast ha två löppass i veckan genom hela september, ett på ca en mil och ett lite kortare. Absolut inte mer än så, men mindre om något skulle fucka. När september är över ska jag utvärdera och fixa en ny plan.

Angående själva loppet så tycker jag att Prinsens Minne är kalas! Både milen och halvmaran har fin utsikt, tätt mellan vätskan, varierat underlag och gott publikstöd. Har du chansen är alltså detta ett lopp som du BÖR löpa.

Tack för mig.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Karlavagnsgatan,Göteborg,Sverige

lördag 20 augusti 2011

Postracevideo Prinsens minne

Oj! Råka persa, oväntat och overkligt. Runt 42 min.

YouTube Video

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Lotsvägen,Halmstad,Sverige

Preracevideo (Prinsens Minne)

Prinsens minne


YouTube Video

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Konstnärsvägen,Halmstad,Sverige

fredag 19 augusti 2011

Fix till Prinsens minne

Sitter i skrivande stund i bil på väg mot Halmstad. Då brorsan tar tiderna på loppet - Prinsens minne - så får jag vara med och mecka lite med förberedelserna.

Så nedan följer några bilder på hur det ser ut när tidtagningsutrustning packas. En aspekt av tävlingar som sällan uppmärksammas.








Ps!
Nytt för i år är att löparnas tider tas från start. Gött att inte behöva trängas framme vid startlinjen.
Ds.


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 16 augusti 2011

Stressfraktur och Prinsens minne

När jag var på gymmet i dag så frågade en kille som jobbar där hur det går med min träning. Åt helvete, svarade jag och förklarade min skada. Han tog då fram en bok med massa information om skador som jag fick rota i. Stressfraktur i vadbenet kom jag fram till att jag råkat ut för.



Klantigt av mig att inte kollat upp detta tidigare, men lösningen skulle ändå vara att vila - vilket jag gjort. Skadan brukade tydligen sitta i 3-6 månader, jag närmar mig nog månad sex nu och jag kan ju faktiskt springa kortare sträckor, så förhoppningsvis ska inte denna skadan sabba nästa års träning eller lopp också.

På lördag ska jag springa milslopp i Halmstad - Prinsens minne. Tanken var ju halvmara, men vadbenet sabbar som sagt. Jag tror inte att jag kommer klara att springa hela loppet, och jag tänker inte pressa någon smärtgräns här. Skulle tror att jag springer första 5-7 kilometrarna och sedan går resterande.

Förra året sprang jag Prinsens minnes halvmarelopp på 1:33. Det är svårt att ha någon idé eller hopp om en specifik tid nu på lördag. Men om jag är smärtfri på sub-1:33 ska jag känna mig nöjd. Känns hårt att ha samma mål på 10 som 21 kilometrar. Men men, que sera, sera.


- Posted using BlogPress from my iPad

måndag 1 augusti 2011

Trött på att vara kass, så nu jävlar!

Blir lite trött på att min träning är så ofokuserad. Dessutom så känns det som att jag blir svagare och svagare och sämre och sämre på ca alla övningar. Kul.

Tänkte därför börja bli lite seriös - igen? - genom att sätta upp några förhoppningsvis kortsiktiga mål, borde gå på ett kvartal i alla fall. Ska bli seriösare på matfronten också - tyvärr är det inte överdrivet lätt då mina utsvävningar varken är speciellt ofta eller stora.

Mål nu då:
Hantelpress 10 reps med 25 kg.
Simma 1 km sub 30 min.
Plankan 5 min.

Målet med löpningen är endast att blir hel igen. Så det gäller väl typ att springa så mycket jag kan men aldrig pressa när det gör ont.

Kan springa någon kilometer nu utan att vaden höjer rösten i alla fall. Det gäller även om jag springer barfota. Testar att springa med tjocka skor också, men det är helt hemskt efter att ha fått smak för det minimalistiska. Känns klumpigt och...fel?

Har vid två tillfällen sprungit halvlångt - i dagens mått mätt - på asfalt helt barfota. Rätt gött även om fötterna ser ut så här efteråt:


- Posted using BlogPress from my iPad

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Hälsoblogg Blogg listad på Bloggtoppen.se