Skoproblemet

Det värsta med måndagar är inte måndagarna i sig utan att de förstör söndagarna. I dag är det exempelvis en söndag som blir sönderstressad pga den kommande måndagen. Antagligen kommer jag inte ens att hinna med simträningen i kväll. Surt.

Gårdagens lördag var dock helt okej. Sovmorgonen blev dessvärre inställd till förmån för en heldag på Boda borg med KAUIF. Boda borg är någon form av lekland som inspirerats av Fångarna på fortet. Massa olika rum som man på olika sätt skall ta sig igenom. Sjukt kul och ganska ansträngande.

Jag valde att även springa en runda i går. 12 kilometer blev det. I mina Asics 2150. Jag har den senaste tiden mer eller mindre endast sprungit i skor som inte varit uppbyggda. Tyvärr gick jag nog ut lite för hårt med det så min högra vad har börjat göra ont när jag springer. Knäna mår dock bra. Problemet med vaden är inte värre än att jag klarar att bita ihop och det känns inte när jag går osv. Kanske kan det vara en benhinneinflammation eller något liknade som är på gång. Jag är inte så orolig för detta just nu, eftersom träningstiden är minimerad för tillfället pga livet i övrigt. Det borde alltså lösa sig av sig själv.

Att springa i uppbyggda skor som Colting kallar det innebar en större skillnad än jag väntat mig. Som ni ser på bilden här så är det en enorm hälskillnad på 2150, hyperspeed, fivefingers och x-talon. Vad som inte är lika tydligt är allt annat stöd som ingår i de uppbyggda 2150:orna. Förutom att man inte känner underlaget på samma sätt så behöver inte foten och vaden jobba lika mycket. Frånskjutet med framfoten är miljoner gånger tydligare i de tre övriga dojorna på bilden.

Även om detta var skönt just i går då jag sprang trots smärta i vaden så är det inte svårt att inse att detta inte kan vara bra i längden. Fötterna och musklerna får ingen chans att utvecklas på ett vettigt sätt.

I fortsättningen kommer jag att betrakta dessa uppbyggda skor mer eller mindre som kryckor. De kan vara bra om man har en skada eller smärta, men annars klarar man sig bättre utan.

De 12 kilometrarna jag sprang avverkades på tiden 55:20, ett snitt på 4:37/km. En tid jag är mycket nöjd med då omständigheter som Boda borg, smärta, mörker, is, snö och vattenpölar gjorde vad de kunde för att sinka mig.